Sand boarding, fett kul =D
Lordagen den 31e januari
Till skillnad ifran alla andra dagar var det en gul buss som plockade upp oss pa den dar tidiga lordags morgonen. Pa schemat stod det 90 mile beach, sand boarding, Cape Reinga och fish 'n' chips. 90 mile beach (som egentligen bara var 64 mile) var en lang strand remsa som paminde valdigt mycket om Fraser Island, darfor bor man besoka 90 mile beach innan Fraser for att slippa bli besviken.
Nasta stopp var vid ett par sanddynor dar de som ville kunde kasta sig ut for dynan och bara glida ner i hyfsat hog hastighet. Tack vare min loprunda i Taupo var jag den som var forst upp och forst ut att aka ner for de grymma dynorna. Visst det var kanske ingenting jamnfort med skydive eller bungy men det var anda en skon kansla att flyga fram over sanden. Det skulle narmast kunna beskrivas som en pulka tur ner for Gustav backen i Salen, fast lite kortare :P Trots att man blev smatt anfadd, svettig och trott pa vagen upp var det anda val vart de 5 akten jag lyckades hinna med innan det var dags att kora vidare.
Kort darefter var vi framme vid vart lunch stopp och de som verkligen hade gatt in for sandboardingen borjade med ett valdigt avsvalkande dopp i Tasman Sea. For de lite mer tuffa grabbarna stannade man kvar i vattnet ett bra tag och simmade med de stora vagorna in mot land. Med tanke pa att jag tillhorde en av dom tog det ratt lang tid innan jag fick lunch i mig men till slut tog aven jag mig upp pa land och antar att jag liknade en drankt katt.
Med lite mat i magen tog vi oss till Cape Reinga, som var Nya Zeelands absolut nordligaste punkt men aven den punkt dar Maoriernas sjal lamnar landet nar de dor for att ga in i underjorden. Mer djupgaende finns sakert pa natet, typ Wiki ;)
Som dagsturens sista stopp stannade vi pa vad som skulle vara Nya Zeelands basta fish 'n' chips stalle men personligen tycker jag att den jag at i Kaikoura var mycket godare.
Nar vi kom tillbaka till hostelet blev det middag, en utmanande kustvandring/ Kiwi jakt och avslutningsvis lite vardags lyx med desert och vin pa ett litet fik =D
Till skillnad ifran alla andra dagar var det en gul buss som plockade upp oss pa den dar tidiga lordags morgonen. Pa schemat stod det 90 mile beach, sand boarding, Cape Reinga och fish 'n' chips. 90 mile beach (som egentligen bara var 64 mile) var en lang strand remsa som paminde valdigt mycket om Fraser Island, darfor bor man besoka 90 mile beach innan Fraser for att slippa bli besviken.
Nasta stopp var vid ett par sanddynor dar de som ville kunde kasta sig ut for dynan och bara glida ner i hyfsat hog hastighet. Tack vare min loprunda i Taupo var jag den som var forst upp och forst ut att aka ner for de grymma dynorna. Visst det var kanske ingenting jamnfort med skydive eller bungy men det var anda en skon kansla att flyga fram over sanden. Det skulle narmast kunna beskrivas som en pulka tur ner for Gustav backen i Salen, fast lite kortare :P Trots att man blev smatt anfadd, svettig och trott pa vagen upp var det anda val vart de 5 akten jag lyckades hinna med innan det var dags att kora vidare.
Kort darefter var vi framme vid vart lunch stopp och de som verkligen hade gatt in for sandboardingen borjade med ett valdigt avsvalkande dopp i Tasman Sea. For de lite mer tuffa grabbarna stannade man kvar i vattnet ett bra tag och simmade med de stora vagorna in mot land. Med tanke pa att jag tillhorde en av dom tog det ratt lang tid innan jag fick lunch i mig men till slut tog aven jag mig upp pa land och antar att jag liknade en drankt katt.
Med lite mat i magen tog vi oss till Cape Reinga, som var Nya Zeelands absolut nordligaste punkt men aven den punkt dar Maoriernas sjal lamnar landet nar de dor for att ga in i underjorden. Mer djupgaende finns sakert pa natet, typ Wiki ;)
Som dagsturens sista stopp stannade vi pa vad som skulle vara Nya Zeelands basta fish 'n' chips stalle men personligen tycker jag att den jag at i Kaikoura var mycket godare.
Nar vi kom tillbaka till hostelet blev det middag, en utmanande kustvandring/ Kiwi jakt och avslutningsvis lite vardags lyx med desert och vin pa ett litet fik =D
Bay of Islands och overskotts energi
Lordagen den 31e januari
Vi tog Kiwi bussen upp till Bay of Islands och den lilla byn Paihia. Nar vi kom fram motes vi av byn fran sin basta sida, solsken, upp emot 30 grader och stranden direkt. Efter att ha legat i solen och stekt lite fick jag helt plotsligt for mig att simma till en av oarna som fanns i viken. Helt ovetande om vilka faror som skulle kunna lura i vattnet tog jag mod till mig, kopplade grepp om Marias vattentata kamera och simmade langst kusten. Nar jag kom fram till vad som sag ut till att vara den narmaste punkten till on gick jag upp pa nagra klippor, tankte igenom vad jag var pa vag att gora och hoppade sen i for att simma over. Pa vagen till andra sidan kom den ena daliga tanken efter den andra upp i huvudet och det handlade om allt ifran delfiner, blackfiskar, rockor till en stor, elak vit haj som simmat fel och var hungrig. Jag passade aven pa att ta lite foton fran vattenperspektiv pa lite batar jag simmade forbi, andra oar, omgivningen i stort helt enkelt.
Val framme pa on hamtade jag andan, gick en runda pa on jag nyss landstigit, plockade lite snackor och slutligen blev jag attackerad av en albatross eller mas eftersom jag troligtvis kom for nara deras naste. Efter att ha tagit lite foto pa lite allt mojligt var det dags att samla sig igen och paborja den langa vagen tillbaka till stranden och slutligen tjejerna. Vagen tillbaka var inte alls lika skrammande eftersom jag sag att jag inte hade varit ensam om att ha simmat till on, det var folk i kajaker som paddlade runt och jag hade overlevt vagen dit.
Senare pa kvallen var det valdigt lugnt, vi gick en runda i byn, kopte kakor och juice pa Woolis for att sen titta pa stjarnorna.
Vi tog Kiwi bussen upp till Bay of Islands och den lilla byn Paihia. Nar vi kom fram motes vi av byn fran sin basta sida, solsken, upp emot 30 grader och stranden direkt. Efter att ha legat i solen och stekt lite fick jag helt plotsligt for mig att simma till en av oarna som fanns i viken. Helt ovetande om vilka faror som skulle kunna lura i vattnet tog jag mod till mig, kopplade grepp om Marias vattentata kamera och simmade langst kusten. Nar jag kom fram till vad som sag ut till att vara den narmaste punkten till on gick jag upp pa nagra klippor, tankte igenom vad jag var pa vag att gora och hoppade sen i for att simma over. Pa vagen till andra sidan kom den ena daliga tanken efter den andra upp i huvudet och det handlade om allt ifran delfiner, blackfiskar, rockor till en stor, elak vit haj som simmat fel och var hungrig. Jag passade aven pa att ta lite foton fran vattenperspektiv pa lite batar jag simmade forbi, andra oar, omgivningen i stort helt enkelt.
Val framme pa on hamtade jag andan, gick en runda pa on jag nyss landstigit, plockade lite snackor och slutligen blev jag attackerad av en albatross eller mas eftersom jag troligtvis kom for nara deras naste. Efter att ha tagit lite foto pa lite allt mojligt var det dags att samla sig igen och paborja den langa vagen tillbaka till stranden och slutligen tjejerna. Vagen tillbaka var inte alls lika skrammande eftersom jag sag att jag inte hade varit ensam om att ha simmat till on, det var folk i kajaker som paddlade runt och jag hade overlevt vagen dit.
Senare pa kvallen var det valdigt lugnt, vi gick en runda i byn, kopte kakor och juice pa Woolis for att sen titta pa stjarnorna.
Sushi och chill med chips
Fredagen den 30e januari
Vi anlande till ett hyfsat varmt Auckland och efter att ha lamnat all packning pa hostelet gick vi en svang pa stan for att kolla in utbudet i staden. Tjejerna hade forvantat sig lite mer av stadens shopping men troligtvis fanns det mer att se bara att vi inte hade energin att leta reda pa fler stallen. Min jakt efter en ny kamera paborjades iaf men aven jakten efter en Ipod och efter att ha varit inne i alla elektronik butiker pa hela gatan var jag ganska saker pa vad jag ville ha.
Pa vagen tillbaka till hostelet hittade vi ett stalle som salde riktigt billig sushi och eftersom jag aldrig fatt for mig att testa ordentligt sa passade jag pa nar det var billigt. Det slutade med att vi 3 delade pa 4 lador som vi smaskade i oss pa hostelet och konstigt nog blev jag fakiskt matt pa det jag at, inte alls vad jag hade forvantat mig.
Resten av kvallen hande inte sarskillt mycke utan vi satt lite vid internet och avslutade kvallen med att ata chips med dipp :)
Vi anlande till ett hyfsat varmt Auckland och efter att ha lamnat all packning pa hostelet gick vi en svang pa stan for att kolla in utbudet i staden. Tjejerna hade forvantat sig lite mer av stadens shopping men troligtvis fanns det mer att se bara att vi inte hade energin att leta reda pa fler stallen. Min jakt efter en ny kamera paborjades iaf men aven jakten efter en Ipod och efter att ha varit inne i alla elektronik butiker pa hela gatan var jag ganska saker pa vad jag ville ha.
Pa vagen tillbaka till hostelet hittade vi ett stalle som salde riktigt billig sushi och eftersom jag aldrig fatt for mig att testa ordentligt sa passade jag pa nar det var billigt. Det slutade med att vi 3 delade pa 4 lador som vi smaskade i oss pa hostelet och konstigt nog blev jag fakiskt matt pa det jag at, inte alls vad jag hade forvantat mig.
Resten av kvallen hande inte sarskillt mycke utan vi satt lite vid internet och avslutade kvallen med att ata chips med dipp :)
Varma kallor, appelkaka och Maori dans :P
Torsdagen den 29e januari
Rotorua var ett stalle med valdigt hog andel seismisk aktivitet och skulle kunna liknas med ett miniatyr Island faktiskt. Det var fullt av kokande lera, gejsrar, varma arar och kallaor sa vi tog tillfallet i akt for att besoka lite olika saker i omradet. Vi borjade med att kora till en a som lag ungefar 30 min utanfor men eftersom grabbarna fran Hbg hade bil var det lugnt att ta sig dit. Val framme sag det ratt lockande ut med ett litet vattenfall som hade varit perfekt for en Wella reklam, lite angande vatten och lite solsken. Saken var bara den att vattnet var sa pass varmt att man nastan brande sig (Uppskattningsvis 40 grader). Den basta liknelsen jag fick hora var "Som ett badkar med lite for varmt vatten", det stamde valdigt val men till skillnad fran ett badkar blev inte an kallare efter ett tag utan holl samma temperatur.
Efter att ha badat ett par ganger, atit upp vara morotter och tagit lite skona bilder hoppade vi in i bilen och korde till en harlig, varm sjo, det var iaf sa grabbarna beskrev den. Nar vi val kom dit var det ganska molnigt, lite halv blasigt och vattnet var sjukt mycke kallare. Som ni kanske forstar blev var vistelse inte sarskillt langvarig vid sjon utan det var mest att torka upp lite och sen tillbaka till Rotorua.
Val tillbaka i byn bakade vi 2 fina appelkakor i ett valdigt begransat kok men resultatet blev valdigt lyckat anda sa ska inte klaga. Appelkakorna serverades tillsammans med 2 liter glass och i sallskap av grabbarna grus. Kvallen avslutades pa Lava bar med lite ol och dans med Maorier (Tack Johan!) ;)
Rotorua var ett stalle med valdigt hog andel seismisk aktivitet och skulle kunna liknas med ett miniatyr Island faktiskt. Det var fullt av kokande lera, gejsrar, varma arar och kallaor sa vi tog tillfallet i akt for att besoka lite olika saker i omradet. Vi borjade med att kora till en a som lag ungefar 30 min utanfor men eftersom grabbarna fran Hbg hade bil var det lugnt att ta sig dit. Val framme sag det ratt lockande ut med ett litet vattenfall som hade varit perfekt for en Wella reklam, lite angande vatten och lite solsken. Saken var bara den att vattnet var sa pass varmt att man nastan brande sig (Uppskattningsvis 40 grader). Den basta liknelsen jag fick hora var "Som ett badkar med lite for varmt vatten", det stamde valdigt val men till skillnad fran ett badkar blev inte an kallare efter ett tag utan holl samma temperatur.
Efter att ha badat ett par ganger, atit upp vara morotter och tagit lite skona bilder hoppade vi in i bilen och korde till en harlig, varm sjo, det var iaf sa grabbarna beskrev den. Nar vi val kom dit var det ganska molnigt, lite halv blasigt och vattnet var sjukt mycke kallare. Som ni kanske forstar blev var vistelse inte sarskillt langvarig vid sjon utan det var mest att torka upp lite och sen tillbaka till Rotorua.
Val tillbaka i byn bakade vi 2 fina appelkakor i ett valdigt begransat kok men resultatet blev valdigt lyckat anda sa ska inte klaga. Appelkakorna serverades tillsammans med 2 liter glass och i sallskap av grabbarna grus. Kvallen avslutades pa Lava bar med lite ol och dans med Maorier (Tack Johan!) ;)
White water rafting
Onsdagen den 28e januari
Nar jag kom till Nya Zeeland gjorde jag upp en liten plan for vad jag skulle vilja gora innan jag akte hem/Bali och som jag har skrivit om fanns det en hel del att hitta pa men en av de saker jag inte hade hunnit gora var nagon sorts rafting. Eftersom det fanns white water rafting pa vart nasta stopp, Rotorua passade jag pa att ta chansen och att tjejerna till slut bestamde sig for att folja med var ju bara ett plus. Vi blev upplockade av en ratt energisk busschauffor och korda till rafting stallet dar ett annat gang manniskor vantade pa att fa komma igang och rafta. Efter vi betalt, tagit pa oss utrustningen var vi i princip fardiga men var da tvugna att vanta pa ett par till innan vi kunde komma igang, istallet fick vi sitta o titta pa nar killarna som jobbade dar kastade lite boll och kastade en rugby boll lite hur som hellst. Till slut var alla samlade och efter nagra minuters bussresa blev det dags for sjosattning av samtliga batar. Av nagon konstig anledning hamnade samtliga familje medlemmar i samma bat men tillsammans med 2 guider istallet for 1 som alla andra :P Sjalva resan var inte alls sa svar eller utmanande som jag hade forvantat mig, jag hade forestallt mig lite mer som pa filmerna, varje sekund kunde ha avslutat ens liv. Det hogsta fallet var iaf pa 7 meter sen fanns det en hel del mellan 1-5 meter men 7an var helt klar bast. Tack vare det dar roliga 7m fallet kunde anda det hela klassas som en 5 gradig rafting tur och jag skulle gissa pa att 10 ar max.
Efter att ha raftat igenom uppskattningsvis halften fragde guiderna om vi var varma, jag var da en av de som blev islangd och fick simma runt lite i det anda ratt varma vattnet. Sen frade guiderna om jag var sugen pa att aka igenom nast kommande fors helt sjalv medans de andra satt tryggt i en bat och tittade pa. Utan riktigt veta vad jag hade sagt ja till fick jag iaf instruktionerna att dra upp benen mot hakan och inte slappa benen sa skulle allt ga fint. Eftersom jag inte riktigt visste nar nasta fors skulle komma forsokte jag kravla ombord pa baten igen i vantan pa forsen skulle komma. Men det fick jag minnsan inte gora utan blev i puttad gang pa gang tills jag slut fattade att jag skulle stanna i vattnet och att forsen var nara :P Med tanke pa att man hade flytvast, hjalm och ett par vatdrakts skor var det inte sarskillt farligt men att jag nuddade botten med tarna gjorde det hela lite mer spannande. Det finns bilder pa rafting aventyret men tyvarr har Cissi alla de bilderna eftersom hon agerar bild admin bara for att hon har finast kamera ;)
Senare samma kvall gjorde vi ett besok i en Maori by for att gora en resa tillbaka i tiden tillsammans med folket som jobbade dar. Det borjade med att bussen fick valja sin hovding som skulle fora "stammen" (folket pa bussen) in i byn efter ett traditionellt valkommande, dvs hoppa runt, spanna musklern, gora lite laten och utmana hovdingen. Darefter gick vi en liten vandring runt i byn, ungefar som de svenska vikinga byarna. Sen in i en stor lokal for att lyssna pa en "konsert", lite historia runt byn och handelser som sen avslutades med en stor middag med en rad olika ratter. En sak som jag blev imponerad av var faktiskt att busschaufforen kunde oversatta Kia Ora pa 54 olika sprak och Kia Ora betyder natt i still med "Ma val" (be well/healthy) man onskar nagon valbefinnande men ar aven ett trevligt satt att saga hej pa.
PS. For tillfallet sitter jag i Singapore pa en dator med 1000 virus som stor mig nar jag skriver, finns det nagra felstavningar eller konstiga ord/meningar skyller jag pa detta. DS.
Nar jag kom till Nya Zeeland gjorde jag upp en liten plan for vad jag skulle vilja gora innan jag akte hem/Bali och som jag har skrivit om fanns det en hel del att hitta pa men en av de saker jag inte hade hunnit gora var nagon sorts rafting. Eftersom det fanns white water rafting pa vart nasta stopp, Rotorua passade jag pa att ta chansen och att tjejerna till slut bestamde sig for att folja med var ju bara ett plus. Vi blev upplockade av en ratt energisk busschauffor och korda till rafting stallet dar ett annat gang manniskor vantade pa att fa komma igang och rafta. Efter vi betalt, tagit pa oss utrustningen var vi i princip fardiga men var da tvugna att vanta pa ett par till innan vi kunde komma igang, istallet fick vi sitta o titta pa nar killarna som jobbade dar kastade lite boll och kastade en rugby boll lite hur som hellst. Till slut var alla samlade och efter nagra minuters bussresa blev det dags for sjosattning av samtliga batar. Av nagon konstig anledning hamnade samtliga familje medlemmar i samma bat men tillsammans med 2 guider istallet for 1 som alla andra :P Sjalva resan var inte alls sa svar eller utmanande som jag hade forvantat mig, jag hade forestallt mig lite mer som pa filmerna, varje sekund kunde ha avslutat ens liv. Det hogsta fallet var iaf pa 7 meter sen fanns det en hel del mellan 1-5 meter men 7an var helt klar bast. Tack vare det dar roliga 7m fallet kunde anda det hela klassas som en 5 gradig rafting tur och jag skulle gissa pa att 10 ar max.
Efter att ha raftat igenom uppskattningsvis halften fragde guiderna om vi var varma, jag var da en av de som blev islangd och fick simma runt lite i det anda ratt varma vattnet. Sen frade guiderna om jag var sugen pa att aka igenom nast kommande fors helt sjalv medans de andra satt tryggt i en bat och tittade pa. Utan riktigt veta vad jag hade sagt ja till fick jag iaf instruktionerna att dra upp benen mot hakan och inte slappa benen sa skulle allt ga fint. Eftersom jag inte riktigt visste nar nasta fors skulle komma forsokte jag kravla ombord pa baten igen i vantan pa forsen skulle komma. Men det fick jag minnsan inte gora utan blev i puttad gang pa gang tills jag slut fattade att jag skulle stanna i vattnet och att forsen var nara :P Med tanke pa att man hade flytvast, hjalm och ett par vatdrakts skor var det inte sarskillt farligt men att jag nuddade botten med tarna gjorde det hela lite mer spannande. Det finns bilder pa rafting aventyret men tyvarr har Cissi alla de bilderna eftersom hon agerar bild admin bara for att hon har finast kamera ;)
Senare samma kvall gjorde vi ett besok i en Maori by for att gora en resa tillbaka i tiden tillsammans med folket som jobbade dar. Det borjade med att bussen fick valja sin hovding som skulle fora "stammen" (folket pa bussen) in i byn efter ett traditionellt valkommande, dvs hoppa runt, spanna musklern, gora lite laten och utmana hovdingen. Darefter gick vi en liten vandring runt i byn, ungefar som de svenska vikinga byarna. Sen in i en stor lokal for att lyssna pa en "konsert", lite historia runt byn och handelser som sen avslutades med en stor middag med en rad olika ratter. En sak som jag blev imponerad av var faktiskt att busschaufforen kunde oversatta Kia Ora pa 54 olika sprak och Kia Ora betyder natt i still med "Ma val" (be well/healthy) man onskar nagon valbefinnande men ar aven ett trevligt satt att saga hej pa.
PS. For tillfallet sitter jag i Singapore pa en dator med 1000 virus som stor mig nar jag skriver, finns det nagra felstavningar eller konstiga ord/meningar skyller jag pa detta. DS.
1h40min lopning och forfest for 7 inne i en lek attraktion
Tisdagen den 27e januari
Vaknade upp med sjukt mycke energi efter en valdigt god natts somn. Vi hade ingenting planerat for dagen och tjejerna kunde bestamma sig for vad de ville gora sa efter att ha bladdrat igenom Lonely planet boken efter intressanta saker men utan storre respons bestamde jag mig for att springa en runda. Enligt boken skulle det ta ca 1.5 timmar att ga till Huka Falls som var mitt mal och sa lika lang tid tillbaka. Visst tankte jag, det blir val en lagom 1 timmars lopar runda. Men OJ! vad fel jag hade.
Till en borjan var det absolut inga problem att springa genom byn, langst med floden i kuperad terrang utan det var nar jag hade sprungit i uppskattningsvis en halvtimme och kom fram till en skylt som sa "Huka Falls 50 mins walk" som jag borjade tappa hoppet. Jag hade hallt god fart hela vagen om man bortser ifran de fatal ganger jag stannade upp for att ta lite foto langst vagen. Resterande stracka tog ocksa en halv timme men var lite varre kuperad och trottheten borjade ta ut sin ratt. Nar jag till slut kom fram traffade jag pa Skurup tjejerna, tog lite foto/snackade innan jag borjade kampa min vag hem. Fran vad jag kom ihag fran kartan jag hade tittat pa tidigare den dagen sag det ut som andra sidan floden var kortare sa jag fuskade lite for att kunna overleva. Dock var andra sidan inte lika intressant eftersom man sprang langst med en vag for att kunna navigera nagorlunda. Med tanke pa att vagen tillbaka tog 40 min, jag var helt slut nar jag kom tillbaka vill jag aldrig gora om nagot liknande! Visst det var kanske nyttigt och allt det dar men vettefan om det var vart det.
Nar jag hade aterhamtat mig lite, fatt i mig nagot litet att ata gick vi till stranden for att fa lite mer farg. Darefter tog vi alla och gjorde vid oss for att sen mota upp grabbarna grus och borja forfesta lite pa en bank vid en sjo. Men tack vare daligt vader behovde vi nagonstans att ta vagen och eftersom man inte fick dricka pa hostelet fick det bli en nodlosning, en park i narheten. Det var da jag fick syn pa det perfekta tillhallet, en lekplats som hade en attraktion med stora klot som egentligen var till for att klattras upp i och sen aka ner pa andra sidan. Det basta av allt var att alla 7 fick plats och det var ett stangt utrymme, dvs ingen kunde se oss och om det hade borjat regna hade det troligtvis inte natt oss. Nasta steg var att sig ut ur och sen vandra vidare till baren for att skaka liv i alla kroppsdelar som somnat och domnat. Tyvarr var det just den kvallen som min kara kamera gick sonder. Jag hade lagt den i Marias vaska och nar jag skulle ta upp den for att ta foto pa ganget upptackte jag att displayen var sonder och hade da sagt: "Asch, det tar vi en annan dag" och la tillbaka kameran i vaskan :P For ovrigt var det en bra kvall och alla foton fran den dagen kan komma att se ut lite hur som hellst med tanke pa att jag inte ser vad ja gor.
Vaknade upp med sjukt mycke energi efter en valdigt god natts somn. Vi hade ingenting planerat for dagen och tjejerna kunde bestamma sig for vad de ville gora sa efter att ha bladdrat igenom Lonely planet boken efter intressanta saker men utan storre respons bestamde jag mig for att springa en runda. Enligt boken skulle det ta ca 1.5 timmar att ga till Huka Falls som var mitt mal och sa lika lang tid tillbaka. Visst tankte jag, det blir val en lagom 1 timmars lopar runda. Men OJ! vad fel jag hade.
Till en borjan var det absolut inga problem att springa genom byn, langst med floden i kuperad terrang utan det var nar jag hade sprungit i uppskattningsvis en halvtimme och kom fram till en skylt som sa "Huka Falls 50 mins walk" som jag borjade tappa hoppet. Jag hade hallt god fart hela vagen om man bortser ifran de fatal ganger jag stannade upp for att ta lite foto langst vagen. Resterande stracka tog ocksa en halv timme men var lite varre kuperad och trottheten borjade ta ut sin ratt. Nar jag till slut kom fram traffade jag pa Skurup tjejerna, tog lite foto/snackade innan jag borjade kampa min vag hem. Fran vad jag kom ihag fran kartan jag hade tittat pa tidigare den dagen sag det ut som andra sidan floden var kortare sa jag fuskade lite for att kunna overleva. Dock var andra sidan inte lika intressant eftersom man sprang langst med en vag for att kunna navigera nagorlunda. Med tanke pa att vagen tillbaka tog 40 min, jag var helt slut nar jag kom tillbaka vill jag aldrig gora om nagot liknande! Visst det var kanske nyttigt och allt det dar men vettefan om det var vart det.
Nar jag hade aterhamtat mig lite, fatt i mig nagot litet att ata gick vi till stranden for att fa lite mer farg. Darefter tog vi alla och gjorde vid oss for att sen mota upp grabbarna grus och borja forfesta lite pa en bank vid en sjo. Men tack vare daligt vader behovde vi nagonstans att ta vagen och eftersom man inte fick dricka pa hostelet fick det bli en nodlosning, en park i narheten. Det var da jag fick syn pa det perfekta tillhallet, en lekplats som hade en attraktion med stora klot som egentligen var till for att klattras upp i och sen aka ner pa andra sidan. Det basta av allt var att alla 7 fick plats och det var ett stangt utrymme, dvs ingen kunde se oss och om det hade borjat regna hade det troligtvis inte natt oss. Nasta steg var att sig ut ur och sen vandra vidare till baren for att skaka liv i alla kroppsdelar som somnat och domnat. Tyvarr var det just den kvallen som min kara kamera gick sonder. Jag hade lagt den i Marias vaska och nar jag skulle ta upp den for att ta foto pa ganget upptackte jag att displayen var sonder och hade da sagt: "Asch, det tar vi en annan dag" och la tillbaka kameran i vaskan :P For ovrigt var det en bra kvall och alla foton fran den dagen kan komma att se ut lite hur som hellst med tanke pa att jag inte ser vad ja gor.
Skydive fran 15000 feet eller 4571.9999698248 meter
Mandagen den 26e januari
Nya Zeelands billigaste Skydive fanns i Taupo och efter att ha hindrats att hoppa i bade Frans Josef och Wanaka kande jag att det hade blivit dags att testa om denna Svensson kunde flyga som faglarna. Svaret ar definitivt, Nej! det kunde han inte utan foll som en sten i ungefar 1 minut innan fallskarmen falldes ut och marken narmade sig i betydligt behagligare fart. Samtidigt var det otroligt harligt att ha fatt falla i ca 200 km/h och sen sa ta det lite lugnt och njuta av utsikten.
Bussresan fran Wellington till Taupo var inte sarskillt lang utan vi var framme pa flygplatsen runt 2 tiden. Det dryga var daremot vantan pa att fa kasta sig ut ur ett plan. Efter att ha sett pa intro filmen, skrivit pa lite papper om vad som hander om jag dor var vi redo for att hoppa men riktigt sa snabbt gick det inte. Det var jag, Maria och Cissi som hade bestamt sig for att lagga vara liv i ett par andra och trotsa naturen lag. Men eftersom det blev lite komplikationer nar alla ville hoppa tillsammans och alla samtidigt ville ha bada filmerna var vi tvugna att valja bort en av filmerna eller att nagon hoppade sjalv. Jag sa att jag kunde hoppa sjalv men Maria stallde upp efter manga om och men pa att valja bort en av filmerna, vilket vi andra var tacksamma for, samtidigt som det var traktigt att det skulle behovas.
Fullt pakladd, fast spand till sin tandem master satt vi vantandes i planet i 20 tills vi till slut nadde upp till 15000 feet. Cissi var forst ut och bara sekunder efter hon satt sig med benen utanfor planet var hon borta. Precis samma var det nar Maria lamnade planet for att storta emot marken. Nar det till slut var min tur var kroppen sa pass full av adrenalin att jag inte riktigt visste vad jag holl pa med. Sittandes dar pa flyplanskanten kandes som en evighet men val ute i luften gick tiden valdigt fort. Allting finns pa film sa oroa dig inte men kanslan att falla pa det sattet man gor var obeskrivlig. Jag verkligen forsokte skrika av gladje men stortandes mot marken i 200 km/h gjorde det lite svart eftersom sa fort man oppnar munnen fylls den lika snabbt av forsande luft. Det var en harlig kansla och riktigt cool upplevelse som jag varmt rekommenderar att testa pa.
Nar vi kom tillbaka till hostelet vid 7 tiden tog jag en power nap som iofs varade i 2 timmar, var vaken och social i ca 2 timmar innan jag somnade om igen :P
Nya Zeelands billigaste Skydive fanns i Taupo och efter att ha hindrats att hoppa i bade Frans Josef och Wanaka kande jag att det hade blivit dags att testa om denna Svensson kunde flyga som faglarna. Svaret ar definitivt, Nej! det kunde han inte utan foll som en sten i ungefar 1 minut innan fallskarmen falldes ut och marken narmade sig i betydligt behagligare fart. Samtidigt var det otroligt harligt att ha fatt falla i ca 200 km/h och sen sa ta det lite lugnt och njuta av utsikten.
Bussresan fran Wellington till Taupo var inte sarskillt lang utan vi var framme pa flygplatsen runt 2 tiden. Det dryga var daremot vantan pa att fa kasta sig ut ur ett plan. Efter att ha sett pa intro filmen, skrivit pa lite papper om vad som hander om jag dor var vi redo for att hoppa men riktigt sa snabbt gick det inte. Det var jag, Maria och Cissi som hade bestamt sig for att lagga vara liv i ett par andra och trotsa naturen lag. Men eftersom det blev lite komplikationer nar alla ville hoppa tillsammans och alla samtidigt ville ha bada filmerna var vi tvugna att valja bort en av filmerna eller att nagon hoppade sjalv. Jag sa att jag kunde hoppa sjalv men Maria stallde upp efter manga om och men pa att valja bort en av filmerna, vilket vi andra var tacksamma for, samtidigt som det var traktigt att det skulle behovas.
Fullt pakladd, fast spand till sin tandem master satt vi vantandes i planet i 20 tills vi till slut nadde upp till 15000 feet. Cissi var forst ut och bara sekunder efter hon satt sig med benen utanfor planet var hon borta. Precis samma var det nar Maria lamnade planet for att storta emot marken. Nar det till slut var min tur var kroppen sa pass full av adrenalin att jag inte riktigt visste vad jag holl pa med. Sittandes dar pa flyplanskanten kandes som en evighet men val ute i luften gick tiden valdigt fort. Allting finns pa film sa oroa dig inte men kanslan att falla pa det sattet man gor var obeskrivlig. Jag verkligen forsokte skrika av gladje men stortandes mot marken i 200 km/h gjorde det lite svart eftersom sa fort man oppnar munnen fylls den lika snabbt av forsande luft. Det var en harlig kansla och riktigt cool upplevelse som jag varmt rekommenderar att testa pa.
Nar vi kom tillbaka till hostelet vid 7 tiden tog jag en power nap som iofs varade i 2 timmar, var vaken och social i ca 2 timmar innan jag somnade om igen :P
Stadsvandring, live musik och klattervag
Sondagen den 25e januari
Eftersom jag trots allt hangde med 4 tjejer sa ville de sjalvklart passa pa att shoppa nar de val kom till en storstad. Jag skulle gissa pa att jag foljde med in i 3 butiker innan jag kande for att hitta pa nagot annat sa jag satte mig ner pa en bank medans de var inne i en butik med karta i ena handen och aktivitets hafte i andra. Det tog inte lang ti innan jag onskade tjejerna lycka till med sitt shoppande och begav mig mot havet och hamnen. Pa vagen blev det lite skona bilder pa lite byggnader och som publicerats pa Facebook. Efter ha strosat runt i hamnen gick jag in pa ett Gratis museum namligen Musuem of Wellington. Som du kanske gissade handlade det om stadens historia och tro det eller ej var det faktiskt ganska intressant. Nar jag nastan hade sett allt fick jag ett sms fran tjejerna som da var fardig shoppade och var redo for att go pa ett museum om landets historia. Eftersom jag ocksa ville dit in och det var framfor allt gratis knatade jag dit bort for ungefar 2 timmars vandring dar inne. 
Efterat gick vi till en park en bit bort for att ta en liten power nap i det harliga sommar vadret. Vi gick sen hem for att fixa lite kak och tog bussen till en mysig lite park som hade live musik hela sommaren. Nar musiken hade tystnat och folket borjade rora sig hemmat fick vi till Woolis for att kopa lite sushi vi spanat in tidigare pa dagen men nar vi kom dit var den tyvarr slut. Istallet kopte jag, Maria och Hbg grabbarna 2 flaskor bubbel vin som vi delade pa samtidigt som vi besteg 2 mindre klattervaggar vid en skatepark medans resten av ganget gick hem for att sova. Vi kande absolut inte for att sova utan gick in pa Woolis igen och kopte 2 flaskor vin, precis innan stangning sa personalen sag lite sur ut men de far de ta :P Efter de gick vi for att fixa lite natta mat pa BK men till var stora besvikelse hade de stangt sa det fick bli kebak istallet. Med lite mat i magen gick vi tillbaka till hostelet och avslutade kvallen pa grabbarna grus rum.
Hela familjen + roomie Mac..
Ny i "Familjen"
Lordagen den 24e januari
Vaknade upp ganska tidigt for att samla ihop all tvatt som hangt pa tork under natten i ett desperat forsok att fa dom att torka innan vi lamnade Kaikoura. Jag lyckades iofs bara fa ett fatal plagg torra innan vi stack men alla mina klader var iaf rena. Sen var det bara att knalla ombord pa Kiwi bussen igen for att aka till Picton, ta farjan over Marlborough Sounds och slutligen hoppa iland i Hufudstaden Wellington. Jag ar inte riktigt 100 pa om detta stammer men jag skulle vilja pasta att det var just pa den dar farjeturen som jag blev inkluderad i vad de 4 svenska tjejerna kallade for "Familjen". Jag traffade de forsta gangen pa bussen mellan Queenstown och Christchurch men det var inte foran just 2 dagar senare som jag blev accepterad av gruppen. Varfor det tog just 2 dagar har jag ingen aning om men de hade sakert nan sorts rostning eller hemlig provning som jag aldrig lar fa reda pa. De kom iaf ifran Barseback, Vaxjo, Skara och Lidkopning sa det var en harlig blandning av dialekter. Med tanke pa att jag i princip inte ha skrivit namnet pa nagon av de jag traffat pa min resa, eftersom de kanske inte vill ha sitt namn med bland mina bravader later jag tjejernas namn vara osagda tills nagon sager nagot annat.
Nar vi val var ombord pa farjan valde vi de basta platserna pa soldacket, at var lunch och bara njot av vadret. Sjalva njutandet av vadret varade inte sa lange som vi hade hoppats eftersom sa fort vi kom utanfor viken borjade vindarna ta over och det blev for kallt for att ga runt i shorts och troja sa vi gick in istallet. Skanker en tanke till alla dar hemma som fryser i vinterjacka. Sa nar vi kom iland efter en 3 timmars batfard och skulle checka in pa hostelet som vi hade bokat igenom busschaufforen fick vi veta att vi inte alls hade nagra platser. Valdigt forvanade ringde receptionisten upp busschaufforen som da berattade att han inte hade tittat pa bokningslistan utan bokat in alla pa samma hostel. Det hela slutade iaf med att vi checkade in pa ett tredje hostel och traffade pa 2 skona grabbar fran Helsingborg som jag traffade en vecka tidigare i Queenstown.
Dagen fortsatte med att vi lagade spagetti med kottfarsas, forfestade med familjen, Hbg grabbarna, var kara asiatiska roomie + van. Efter att ha varit pa 3 utestallen, i princip bara sett killar ute pa stan och blivit av me toserna kande jag att det var dags for lite natt kak och sen en god natts somn :)
Vaknade upp ganska tidigt for att samla ihop all tvatt som hangt pa tork under natten i ett desperat forsok att fa dom att torka innan vi lamnade Kaikoura. Jag lyckades iofs bara fa ett fatal plagg torra innan vi stack men alla mina klader var iaf rena. Sen var det bara att knalla ombord pa Kiwi bussen igen for att aka till Picton, ta farjan over Marlborough Sounds och slutligen hoppa iland i Hufudstaden Wellington. Jag ar inte riktigt 100 pa om detta stammer men jag skulle vilja pasta att det var just pa den dar farjeturen som jag blev inkluderad i vad de 4 svenska tjejerna kallade for "Familjen". Jag traffade de forsta gangen pa bussen mellan Queenstown och Christchurch men det var inte foran just 2 dagar senare som jag blev accepterad av gruppen. Varfor det tog just 2 dagar har jag ingen aning om men de hade sakert nan sorts rostning eller hemlig provning som jag aldrig lar fa reda pa. De kom iaf ifran Barseback, Vaxjo, Skara och Lidkopning sa det var en harlig blandning av dialekter. Med tanke pa att jag i princip inte ha skrivit namnet pa nagon av de jag traffat pa min resa, eftersom de kanske inte vill ha sitt namn med bland mina bravader later jag tjejernas namn vara osagda tills nagon sager nagot annat.
Nar vi val var ombord pa farjan valde vi de basta platserna pa soldacket, at var lunch och bara njot av vadret. Sjalva njutandet av vadret varade inte sa lange som vi hade hoppats eftersom sa fort vi kom utanfor viken borjade vindarna ta over och det blev for kallt for att ga runt i shorts och troja sa vi gick in istallet. Skanker en tanke till alla dar hemma som fryser i vinterjacka. Sa nar vi kom iland efter en 3 timmars batfard och skulle checka in pa hostelet som vi hade bokat igenom busschaufforen fick vi veta att vi inte alls hade nagra platser. Valdigt forvanade ringde receptionisten upp busschaufforen som da berattade att han inte hade tittat pa bokningslistan utan bokat in alla pa samma hostel. Det hela slutade iaf med att vi checkade in pa ett tredje hostel och traffade pa 2 skona grabbar fran Helsingborg som jag traffade en vecka tidigare i Queenstown.
Dagen fortsatte med att vi lagade spagetti med kottfarsas, forfestade med familjen, Hbg grabbarna, var kara asiatiska roomie + van. Efter att ha varit pa 3 utestallen, i princip bara sett killar ute pa stan och blivit av me toserna kande jag att det var dags for lite natt kak och sen en god natts somn :)
