Koala spoting och en javla massa sten!
Onsdag 10/12-08 18.13
Dagen borjade runt kl 6 pa morgonen med att jag var grymt pissnodig, forsokte sova ifran detta djavulska behov men utan lyckat resultat gick jag och slog en drill, tog foto pa det sovande paret, Hahaha blev grymt utskalld av en nyvaken ilsken Jutta och somnade sedan om. 2 timmar senare fick jag sjalv ett grovt uppvaknande av en overfallande Daniel som sjalv pastar att han bara ville gosa lite. Sanningen ligger val dar nanstans emellan.
Efter en grundlig beskrivning av dagens sevardigheter langst vagen till the Grampions fran gubben i receptionen bestamde vi oss for att borja med att titta pa en fyr som hade stora mojligtheter till att se ett par koaler pa vagen. Sa fort skylten som varnade for koaler dok upp paborjades ett intensivt sokande efter dessa sota men ratt trakiga djur. Daniel tog snabbt ledningen nar han fick syn pa den ena efter den andra i tradens topp men det var kanske inte sa konsigt eftersom han satt pa passagerarsidan, Jutta dar bak och jag korde. Tyvarr finns det inga bevis pa att det verkligen var koaler som Daniel sag med tanke pa att verken jag eller Jutta kunde confirma. Snart dar pa stannade vi bilen sa fort Daniel fick syn pa nasta och mycke riktigt satt dar en i tratoppen, efter de bytta vi platser i bilen o vips hade bade jag och Jutta sett 4-5 stycken confirmade koalas till Daniels stora missnoje som satt back. Sa fortsatte resan tills vi kom fram till fyren (som i sin tur inte var mycke att hurra for) da stallningen var 11-5 confirmade koalas till mig och Jutta :) Vagen tillbaka var inte alls lika spannande utan mer "bara ak och var tyst" :P
Dagens nasta stora happening var att kora langst the Great Ocean Road samtidigt som vi skulle stanna vid de flesta av alla 20-30 lookouts som fanns langst vagen och njuta av utsikten. Det storsta pa hela strackan var the Twelve Apostles (sanningen ar att det bara finns 11) som mest var ett gang forstorade rauker med undantag att de var ett par ggr storre, annat stenslag och lite saltare vatten, men annars valdigt likt. Trots att varje stalle vi stannade pa paminde otroligt mycke om varandra fanns det standigt en viss nyfikenhet och upptackts kansla kvar inom bade mig och Daniel som vid varje stopp glada som tva 5-aringar hoppade ur bilen och antingen sprang eller gick for att ta lite skona bilder och njuta av utsikten.
